Inför internationella kvinnodagen den 8 mars ville den ideella paraplyorganisationen Sveriges Kvinnoorganisationer hitta ett tydligt sätt för att uppmärksamma löneskillnaderna mellan könen.

– Vi beslutade oss för att utgå från den faktiska löneskillnaden som ligger på 14,3 procent enligt Medlingsinstitutet. Om man räknar om det till tid och utgår från en normal arbetsdag, 8–17, så borde vi kvinnor egentligen ha jobbat färdigt klockan 15.51. Därefter jobbar vi gratis, säger Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnoorganisationer och initiativtagare till 15.51-rörelsen, till DN.se.

Varför har ni valt att fokusera just på 15.51?

– Man har haft liknande saker ute i Europa, men då har man fokuserat på hur mycket längre kvinnor måste jobba för att få ihop samma lön som män gör på ett år. Men det är lite svårfångat, vi ville vara mycket mer exakta. Det här tydliggör vad löneskillnaden innebär varje dag, säger Åström.

Procentsiffran som man har utgått ifrån går att ifrågasätta; 14,3 procent är den faktiska löneskillnaden, men om man lägger till andra variabler – utbildning, yrkessektor, arbetstid och ålder för att nämna några – så sjunker siffran till 5,4 procent, så kallad ”oförklarad löneskillnad”.

– Man kan kolla på alla möjliga olika procentsatser, men vi kom fram till att den faktiska är ett rimlig mått på en skillnad som är generell i samhället. Vi vill ju leva upp till idén om att vi inte ska ha strukturer i samhället som gör att kvinnor och män hamnar i olika situationer.

Enligt Gertrud Åström har inte mycket hänt i Sverige under de senaste 40 åren när det gäller jämställda löner.

– På 80-talet sade man att när kvinnor blir mer högutbildade så kommer det att ordna sig. Men kvinnor är mer högutbildade i dag och löneskillnaderna har inte raderats. Man sade också att få kvinnor hade lång yrkeserfarenhet. Men det har kvinnor i dag, och det har inte hjälpt.

Många har redan hoppat på 15.51-tåget, bland annat Feministiskt Initiativ och fackliga organisationer som LO, TCO, Kommunal och Lärarförbundet. Även partiförbund som S-kvinnor, Centerkvinnorna, Liberala kvinnor, Miljöpartiets jämställdhetsenhet, Vänsterpartiet och Kristdemokratiska kvinnoförbundet är med.

På torsdagen träffas representanter från många av förbunden på Kulturhuset i Stockholm, för ett seminarium. Det börjar klockan 14.00 och slutar … 15.51.

– Jag hoppas att alla som är delaktiga i att skapa de här strukturerna tar på sig sin del för att ändra dem. Det finns ett politiskt ansvar, ett arbetsgivaransvar, ett fackligt ansvar och det finns ett ansvar för oss påtryckargrupper att hålla frågan vid liv. Jag ser det inte som naturgivet att kvinnor ska tjäna mindre.

När tror du att det här kan bli en 17.00-rörelse?

– Jag måste säga att kurvan har blivit så plan att jag funderar på om det någonsin kommer att bli helt jämställt. Men vad ska jag tro, kanske om 50 år?