Debattartikeln publicerades i Altinget den 7 november 2024.
I slutet av november presenterar utredningen om stärkt återvändandeverksamhet sitt betänkande, inklusive ett förslag till angiverilag, av regeringen kallat informationsplikt. Sveriges Kvinnoorganisationer är, tillsammans med människorättsorganisationer, fackförbund och experter, starkt kritisk till förslaget om att offentligt anställda ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, papperslösa. Om regeringen väljer att driva igenom detta lagförslag kommer det innebära ett allvarligt bakslag för kvinnors rättigheter och hälsa.
I konflikt med FN:s kvinnokonvention
Utrikes födda kvinnor och flickor mår generellt sämre men söker i lägre grad vård, det gäller i synnerhet papperslösa kvinnor, visar vår senaste rapport, och redan idag har migrantkvinnor sämre tillgång till reproduktiv vård, inklusive preventivmedel och mödra- och förlossningsvård. Nu riskerar situationen att förvärras. Hotet om att bli angiven till polis av vårdpersonal riskerar att leda till att kvinnor fullföljer graviditeter mot sin vilja eller försöker göra abort utanför vården, samtidigt som vi riskerar att se fler osäkra förlossningar. Situationen blir dessutom extra allvarlig och tröskeln ännu högre för de kvinnor som flytt heders- och sexualbrott, prostitution eller andra typer av våld.
En angiverilag skulle stå i direkt konflikt med FN:s kvinnokonvention som fastslår att alla kvinnor har rätt till likvärdig vård. Den strider också mot Istanbulkonventionen, där Sverige har förbundit sig att säkerställa rättigheter utan diskriminering baserat på till exempel migrant- eller flyktingstatus. Dessutom bryter förslaget mot andra lagar och regler såsom rätten till hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, att barn under 18 år har samma rätt till vård som folkbokförda barn i Sverige och att alla barn i Sverige har rätt till att gå i skolan. Rätten till utbildning och vård inskränks om lärare förväntas ange sina elever eller läkaren sina patienter.
Snaran dras åt ytterligare
För papperslösa flickor som lever i hedersförtryck dras därmed snaran åt ytterligare när kontakten med omvärlden och möjligheten att slå larm minskar om föräldrar inte tillåter dem att söka vård eller skola i rädsla för att bli anmälda. Är detta vad regeringen som säger sig prioritera hedersrelaterat våld och förtryck vill?
Det är ett hårt slag mot papperslösa kvinnor och barn – men det är också mot kvinnor som förväntas att upprätthålla lagen. Den offentliga sektorn är kvinnodominerad och skol- och vårdpersonal har länge arbetat för att bygga upp tilliten till myndigheter bland de mest utsatta, nu förväntas de göra precis tvärtom. Lagen skulle tvinga redan överbelastade lärare, sjuksköterskor och barnmorskor att bryta mot sina yrkesetiska principer och agera som gränspoliser.
En angiverilag skulle innebära ett hårt slag mot papperslösa kvinnor, deras barn och de kvinnor som arbetar inom skola, vård och omsorg. Lagen strider mot kvinnors och flickors rättigheter och sätter ytterligare press på en redan hårt belastad välfärd. Att gå vidare med förslaget borde vara otänkbart. Vi uppmanar regeringen att stoppa angiverilagen nu!
Malpuri Groth, operativ chef Sveriges Kvinnoorganisationer.