Kvinnodominerade yrken har lägre lön trots lika höga krav i arbetet. Staten som borde vara ett föredöme är inget undantag. Löneskillnaden mellan kvinnodominerade och likvärdiga yrken i statlig sektor är över fyrtiotusen kronor om året. Den feministiska regeringen och samarbetspartierna måste infria sina löften från valrörelsen och uppvärdera kvinnors arbete.

Medlingsinstitutets årliga rapport som släpptes förra veckan visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män är 10,7 procent. Enligt myndigheten är den främsta orsaken att kvinnor och män finns i olika yrken. Men det är bara en del av sanningen. När vi jämför löner i likvärdiga yrken, som ställer motsvarande krav på utbildning och ansvar, är lönegapet betydligt större. Nya beräkningar från expertnätverket Lönelotsarna visar att månadslönen i kvinnodominerade yrken i genomsnitt är 15 procent eller 5 200 kronor lägre än i jämförbara yrken. De stora löneskillnaderna beror på att kvinnors arbete värderas lägre än mäns.

Den arbetsgivare som politikerna har störst möjlighet att påverka, staten, borde vara ett föredöme. Men även här är löneskillnaderna stora. Kvinnodominerade yrken har lägre lön, trots likvärdiga krav på kunskaper, färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. En statligt anställd i ett kvinnodominerat yrke tjänar i genomsnitt 3 400 kronor mindre i månaden jämfört med anställda i yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning. Det betyder att medarbetare i staten förlorar över fyrtiotusen kronor om året på att välja ett kvinnodominerat yrke.

Världens första feministiska regering kan inte acceptera att kvinnors arbete värderas lägre än mäns i de egna myndigheterna. När nu fyra partier med tydlig jämställdhetsagenda samarbetar kring budgeten finns en unik chans att rätta till detta. Politiken kan ge förutsättningar för jämställda löner i staten genom att till exempel avsätta pengar för att rätta till osakliga löneskillnader som Centerpartiet föreslagit. Samarbetspartierna måste också göra mer för att kvinnors arbete ska uppvärderas på hela arbetsmarknaden.

Sveriges Kvinnoorganisationer och Lönelotsarna anser att regeringen och samarbetspartierna ska:

  • Fullfölja löftet från valrörelsen att skapa förutsättningar för jämställda löner. Genom att tillföra särskilda resurser för att parterna snabbare ska kunna säkerställa jämställda löner i staten och ta initiativ för att åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden.
  • Ge Medlingsinstitutet ett utvidgat uppdrag som också gäller löneskillnader mellan likvärdiga yrken. För att utveckla metoder och stötta arbetet kan Jämställdhetsmyndigheten vara en viktig aktör.
  • Skärpa tillsyn och sanktioner kopplade till bestämmelserna om lönekartläggningar. Arbetsgivare är skyldiga att årligen kartlägga och åtgärda löneskillnader mellan kvinnor och män. Det gäller både skillnader inom lika och likvärdigt arbete. För att lagen ska följas måste Diskrimineringsombudsmannens tillsyn skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder. En särskild tillsyn bör göras av lönekartläggningar hos statliga arbetsgivare.

Lönelotsarnas granskning bifogas som pfd.