När Anders Borg idag presenterade regeringens vårproposition menade han att Sverige klarat krisen bättre än de flesta länder i Europa. Mer jämställda länder brukar stå sig bättre i kriser. Vi undrar hur mycket bättre vi skulle klara oss om jämställdhet gavs prioritet?
Sveriges Kvinnoorganisationer har granskat budgetpropositionen för 2013 och särskilt tittat på den ekonomiska krisens återverkningar på kvinnors livsvillkor. Genom att följa upp ett av samhällets viktigaste styrdokument har vi spårat hur regeringens satsningar och investeringar påverkar kvinnor.
Sveriges Kvinnoorganisationers granskning visar bland annat att:
– Varken politiken, budgetarbetet eller fördelningen av statens resurser genomsyras av jämställdhet. Mindre än hälften av alla diagram och tabeller är könsuppdelade. Regeringen lever inte upp till sina egna åtaganden.
– Skillnaden i individuell disponibel inkomst för kvinnor och män har ökat sedan 2003. Särskilt stor är den ökade skillnaden mellan ensamstående kvinnor och män med små barn.
– Regeringen satsar starkt på jobb och utbildning för att dämpa krisens effekter. Om regeringen inte hanterar kvinnors och mäns skilda villkor och behov kan dessa satsningar leda till ökad ojämställdhet.
– Regeringens huvudlinje är att jämställdhet är bra för tillväxten. Att en genomsnittlig kvinna under ett arbetsliv tjänar 3,6 miljoner mindre än en genomsnittlig man borde enligt regeringen vara ett tillväxtproblem. Vi saknar satsningar på lika lön, heltidsarbete, föräldraförsäkring och pensioner som går att leva på.
”Jämställdhet är smart ekonomi säger regeringen. Frågan är varför de är så osmarta eftersom jämställdhet är så osynligt i den ekonomiska politiken” säger Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnoorganisationer.
Den 29 maj lanserar vi årets granskning ”Kvinnorna och krisen. Leder regeringens investeringar till en jämställd framtid?”.
Vid frågor, kontakta Sveriges Kvinnoorganisationer: info@sverigeskvinnolobby.se, 08 335247 / 070 239 6008.