Debatt: ”Tjejers ohälsa är systemhotande”

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor har ökat kraftigt under lång tid och riskerar på sikt att bli systemhotande. En bidragande orsak är troligen sociala medier som konstant påminner om och förstärker ouppnåeliga skönhetsideal och begränsande könsroller. För att vända trenden krävs en nationell kraftsamling i hela samhället. Nedanstående text har även publicerats i Kvinnliga läkares förenings tidning Karolina.  

Enligt SCB:s senaste Undersökningar om barns levnadsförhållanden känner sig en majoritet (64 procent) av alla flickor mellan 12 och 15 år stressade minst en gång i veckan, jämfört med ungefär hälften så många pojkar (33 procent). Så många som 37 procent av flickorna är ledsna eller nedstämda ofta eller för det mesta ledsna, jämfört med 13 procent av pojkarna. Nästan hälften (44 procent) av flickorna har ont i magen minst en gång i veckan, jämfört med 16 procent av pojkarna.

Tidigare siffror från Folkhälsomyndighetens undersökning om skolbarnshälsovanor visar att var femte 13-årig flicka försöker gå ner i vikt, jämfört med 10 procent av motsvarande pojkar. I en Sifo-undersökning som beställts av Tjejzonen uppger 83 procent av alla tjejer mellan 16 och 29 år att de har negativa föreställningar om sina kroppar som begränsar dem i deras vardag. Siffrorna är så höga att de är svåra att ta in.

Tjejer känner sig mer pressade av skolarbetet
Troligen finns det flera orsaker till att unga kvinnor mår så dåligt. Tjejer når bättre resultat än killar i skolan, men det sker på bekostad av deras hälsa. I tidigare nämnda undersökning från Folkhälsomyndigheten framkommer att skolstressen har ökat för barn i alla åldrar och att trivseln i skolan har minskat. Hela 78 procent av flickorna, och 51 procent av pojkarna, i 15-årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet.

När Sveriges Kvinnoorganisationer genomförde fokusgrupper med utrikes födda kvinnor och flickor om deras hälsa i samband med att vi skrev en rapport om frågan tidigare i år lyftes att flickor med invandrade föräldrar löper särskilt stor risk för att känna sig stressade av skolan. Detta beskrevs bero dels på höga förväntningar från föräldrar och flickorna själva samtidigt som de ofta inte kunde få hjälp med läxor hemma då föräldrarna ofta hade bristande kunskaper i svenska och lägre utbildningsnivå.

Tydligt samband mellan sociala medieanvändning och psykisk ohälsa
Unga kvinnor använder sociala medier mer än unga män. Siffror från Statens Medieråd visar att 43 procent av tjejer i åldern 14 till 17 år använder sociala medier mer än tre timmar per dag, skillnaden till motsvarande killar är 20 procentenheter. Flera studier visar att flickors hälsa påverkas negativt av sociala medier, medan pojkars välbefinnande påverkas mindre eller inte alls. Detta är allra tydligast bland flickor i ålder 9 till 12 år där dem som har nedsatt psykiskt välbefinnande också tillbringar mer tid online och med mobilen.

Det är sedan tidigare belagt att unga kvinnor som möter och jämför sig med osunda kroppsideal i traditionell media utvecklar sämre självkänsla, mer negativ kroppsuppfattning och ofta får depressionssymptom.  De retuscherade, sexualiserade och objektifierade bilder som konstant omger flickor på sociala medier har samma skadliga effekt, förstärkt av att sociala medier är en så mycket större del av deras liv än vad andra medier har varit för tidigare generationer.

Medan flickor på sociala medier lär sig att värdera sig själva utifrån sitt utseende och sina kroppar, förmedlas också bilder av hur män och pojkar ska se ut och bete sig. Stereotyperna som hela tiden återskapas påverkar inte bara ungas hälsa utan befäster också könsroller och upprätthåller ojämställdheten i samhället.

Sveriges Radios dokumentär ”Ett ätstört Internet” avslöjade för några år sedan hur konton på Instagram, videos på Youtube och möjligheten att få fler likes driver unga tjejer längre i sina ätstörningar. Plattformarnas algoritmer är utformade för att mata användarna med mer och grövre varianter av samma innehåll som efterfrågats. I programmet berättar Siri, 13 år, om hur konton om bantning lyfter anorexia som en livsstil och om hur inlägg om anorexia kom upp bara hon skrev ett ”a” i sökfältet. Hon slutade att äta och riskerade att dö ett halvår senare.

Flickors får inte samma stöd till en aktiv och meningsfull fritid
Samtidigt tränger sociala medieanvändningen också ut sömn och fysisk aktivitet som är viktigt för hälsan. Redan sedan tidigare idrottar flickor och unga kvinnor mindre än pojkar och unga män, vilket genom sociala medieanvändningen riskerar att förstärkas ytterligare. Särskilt flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i idrottsrörelsen. Organisationen TRIS (Tjejers rätt i samhället) har uppmärksammat hur flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ofta hindras från att idrotta. I samhället finns en tendens att stötta mäns och pojkars idrottsutövning mer än flickors och kvinnors. Sporter som samlar flest män och pojkar finansieras oftare av offentliga bidrag, medan kvinnor och flickor oftare får bekosta sina idrotts- och motionsaktiviteter själva. Skillnaderna är som störst inom barn- och ungdomsidrotten, i synnerhet i övre tonåren när många tjejer väljer att lämna föreningsidrott för att istället träna på gym.

Killars våld mot tjejer ökar
Också det könsbaserade våldet bland unga ökar. 13,5 procent av tjejer mellan 16 och 19 år utsattes för sexualbrott det senaste året. Våld, trakasserier och mobbning förekommer också även det på sociala medier och i ungas digitala liv i stort. Bland annat kan det handla om hur tjejer uppmanas ta avklädda bilder på sig själva som sedan sprids och används som utpressning. Allt fler modiga tjejer vittnar om att stryptag och annat våld som inspirerats av pornografin som sprids på nätet blivit en del av deras sexliv. Nästan en av tio tonårstjejer har utsatts för betalda sexuella övergrepp, det vill säga prostitution. De som utsatts för sexualbrott löper hög risk att för långvarig psykisk ohälsa och även suicid. Också den otrygghet som det könsbaserade våldet skapar begränsar unga kvinnors liv och bidrar till att de mår sämre.

Barn- och ungdomspsykiatrin är överbelastad
Samtidigt som unga kvinnors ohälsa rusar är barn- och ungdomspyskiatrin (BUP), likt andra delar av hälso- och sjukvården, underdimensionerad och överbelastad. Enligt statistik från Sveriges Kommuner är Regioner (SKR) är det bara 53 procent av de unga fick ett första besök på BUP inom 30 dagar förra året. Värst är läget i Västerbotten där den förstärkta vårdgarantin bara klaras för 12 procent av patienterna. Köerna till ätstörningsklinikerna tredubblades under pandemin och ringlar fortfarande långa i hela landet. Anorexia och andra ätstörningar bör upptäckas och hanteras så tidigt som möjligt, men idag är har de flesta an långt utvecklad sjukdom när det väl är deras tur att möta vården. Ofta saknar vården också kunskap om ätstörningar och specifikt om hur sociala medier kan bidra till och bli en del av sjukdomsförloppen. Även vården för kvinnor och tjejer som utsatts för sexuella övergrepp är bristfällig. Det finns ett fåtal mottagningar för våldtagna i hela Sverige och möjligheten att få långsiktig traumabehandling efter sexualbrott är ofta obefintliga.

Dags för en kraftsamling mot tjejers ohälsa
Sammanfattningsvis kan sägas att det helt enkelt inte lätt att vara tjej idag. Kanske kan unga kvinnors ohälsa ses som en sund reaktion på en ett ojämställt samhälle? Situationen är akut, men kan på lång sikt bli systemhotande. Dagens höga sjukskrivningstal bland kvinnor innebär en enorm utmaning för samhället men kommer vara peanuts jämfört med den utveckling som väntar när kommande generationer av kvinnor kommer in i arbetslivet. Nu krävs en nationell kraftsamling för att motverka de bakomliggande orsakerna till att tjejer mår så dåligt.

Det är välkommet att regeringen vid flera tillfällen uppmärksammat riskerna som finns med allt för mycket skärmanvändning. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att gå igenom den forskning som finns på området och ta fram rekommendationer till föräldrar. Det är säkert bra men det räcker inte. Sociala medier kan inte tillåtas vara ett laglöst land där flickor och unga kvinnor lämnas åt sitt öde. Meta, Tiktok, Youtube och andra sociala medieföretag bör få i uppdrag att analysera och följa upp hälsorisker på deras plattformar. De bör åläggas att årligen rapportera om hur deras plattform påverkar ungas hälsa och vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med eventuella brister. Plattformarnas moderering och innehållsfiltrering måste också bli mer bättre och utformas med barns- och kvinnors rättigheter och hälsa i åtanke. Algoritmer som visat sig vara skadliga måste omedelbart tas bort och istället måste lösningar som skyddar unga från skadligt innehåll tas fram.

Det behövs också satsningar på forskning om sociala medier, jämställdhet och hälsa. Den digitala utvecklingen går fort och samhällets kunskaper är inte uppdaterade. Mycket av den forskning som görs saknar flickors perspektiv. Orsakerna till att flickor och unga kvinnor mår dåligt av sociala medier behöver beforskas mer.

Även i skolan behövs mer kunskap och bättre verktyg. Lärare och annan personal som möter barn måste vara uppdaterade kring hur sociala medier påverkar ungas psykiska hälsa. Klassrummet bör vara en frizon där sociala medier inte är tillåtna. Även här har regeringen tagit flera initiativ som bör införas och utvecklas.

Sverige bör också inspireras av hur andra länder som till exempel Norge och Frankrike som har infört lagstiftning om att retuscherade kroppsbilder som används i reklam eller av influencers ska begränsas eller ha en särskild märkning.

Därutöver krävs stora och långsiktiga satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin som måste byggas ut och utvecklas. Socialstyrelsen bör få i uppgift att ta fram bättre riktlinjer och stöd som hjälper vården att upptäcka och agera på rätt sätt när sociala medier är en del av sjukdomsbilden. Flickor och unga kvinnor som lider av ätstörningar ska inte fortsätta utsättas klipp som hetsar dem att bli ännu smalare samtidigt som de står under behandling.

Unga tjejer behöver feminism
Även civilsamhället och specifikt kvinnorörelsen måste bidra. Från Sveriges Kvinnoorganisationers sida ser vi också hur den ökade ohälsan bland unga kvinnor sammanfaller med minskad organisering och ett minskat intresse för feminism. Enligt den senaste Ungdomsbarometern är har andelen unga kvinnor som tycker att jämställdhet är en av de viktigaste frågorna har minskat från 64 procent (2021) till 46 procent. Det är ytterst oroande att unga kvinnor tappar tron på feminismen när de behöver den som mest. Tjejer idag behöver, likt tidigare generationer, få insikt om att det är samhället det är fel på och inte dem själva och kraft och verktyg att vilja förändra detsamma tillsammans med andra. Kvinnorörelsen erbjuder ett stärkande och meningsfullt systerskap, men vi måste bli bättre på att nå ut med vårt erbjudande till unga kvinnor. I sommar kommer vi att arrangera ett sommarläger för tjejer mellan 14–19 år på anrika Fogelstad där kvinnorörelsen samlades redan för 100 år sedan och bland annat drev igenom kvinnlig rösträtt. Lägret är gratis och mer information finns på vår hemsida. Passa på att tipsa tjejer i er närhet om att anmäla sig!