Tillsammans med en lång rad medlemsorganisationer har Sveriges Kvinnoorganisationer skickat ett upprop till jämställdhetsminister Åsa Regnér med uppmaning om att utöka stödet till kvinnors organisering. De första stegen bör tas redan i höstens budget.
Hög tid att utöka stödet för kvinnors organisering
I Sverige har vi en väl utbyggd barnomsorg, trygga system för föräldraförsäkring, en banbrytande lagstiftning mot sexköp och en regering med lika många kvinnliga som manliga ministrar. Vi är ett av världens mest jämställda länder, men bakom varje feministiskt framsteg ligger år av kvinnokamp.
Kvinnorörelsen har haft och fortsätter ha stor betydelse för jämställdheten i Sverige. När antifeministiska och populistiska krafter växer i Sverige och runt om i Europa och världen är vi en viktig motpol. Men för att vår kamp ska kunna stärkas och för att vi ska kunna utvecklas måste våra organisationer ha långsiktiga förutsättningar att verka.
Sedan 2008 anslår regeringen 28 miljoner kronor till kvinnors organisering. Trots att organisationerna som söker stöd har blivit fler har bidraget inte utökats. Det är en utveckling som går stick i stäv med anslagets intention. I propositionen Statligt stöd för kvinnors organisering (2005/06:4) och den bakomliggande utredningen beräknades 35 till 40 organisationer ha rätt till stöd. År 2015 beviljades 59 organisationer stöd. (MUCF, 2015)
Att anslaget till kvinnors organisering är för lågt är också tydligt i jämförelse med andra stödformer. När MUCF fördelar organisationsbidrag får barn- och ungdomsorganisationer i genomsnitt 2 miljoner kronor per organisation, HBTQ-organisationer i genomsnitt 1 miljon kronor och kvinnoorganisationer i genomsnitt 360 000 kronor. (MUCF, 2015)
Sveriges Kvinnoorganisationer är kvinnorörelsens paraplyorganisation. Tillsammans med våra medlemsorganisationer kräver vi att stödet till kvinnors organisering ska utökas och på sikt fördubblas för att nå en rättvis och rimlig nivå. De första stegen bör tas redan i höstens budget!
Från och med 2018 kommer anslaget till kvinnors organisering att flyttas från MUCF till den nya jämställdhetsmyndigheten. I samband med omorganiseringen finns goda möjligheter att utöka och reformera bidraget.
Anna Giotas-Sandquist, ordförande Sveriges Kvinnoorganisationer
Mirsada Zahirovic, ordförande Bosnien och Hercegovinas kvinnoriksförbund i Sverige, BHKRF
Ewa Larsson, ordförande Gröna kvinnor
Kerstin Åkare, ordförande Dea-föreningen för Kvinnohistoriskt Museum
Amineh Kakabaveh, ordförande Varken hora eller kuvad, VHEK
Matilda Scherlin Svahn, ordförande Föreningen Tillsammans
Gret-Lis Grönlund, ordförande Sveriges Quinnoråd, Swe Q
Meri Helena Forsberg, ordförande Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, RIFFI
Louise Lindfors, ordförande Fredrika Bremer Förbundet
Maria Rashidi, ordförande Kvinnors rätt
Helene Granqvist, ordförande Women in film and television, Wift
Gunnel Hall, ordförande KvinnorKan
Talin Davidian, ordförande Tjejers rätt i samhället, TRIS
Seyran Duran, ordförande Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige
Maj-Inger Klingvall, ordförande Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN
Zandra Kanakaris, ordförande Unizon
Sara Haraldsson, generalsekreterare Maktsalongen
Anneli Thylin, ordförande Sverigefinskt Kvinnoforum
Elisabeth Wagner, förbundsordförande Business and Professional Women, BPW Sweden
Zozan Inci, ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks
Britt-Marie Söderberg Torstensson, ordförande Winnet Sverige
Ianthe Holmberg, ordförande Svenska Kvinnors Vänsterförbund, SKV
Michaela Rosendal, ordförande Mälardalens Kvinnolobby
Johanna Unga och Ylva Maria Pavval, ordförande Niejda
Gerda Christenson, aktivist Kvinnofronten