Den 10 september 1921 gick svenska kvinnor till valurnorna för första gången. Bakom införandet av rösträtten låg många års hårt arbete i kvinnorörelsen. Men 100 år senare har Sverige fortfarande inte haft en kvinna som statsminister. Nu måste de politiska partierna fortsätter arbetet för en mer jämställd maktfördelning. 

Tidigt 1900-tal började kvinnor i Sverige komma samman och kräva att få rösträtt.  De bildade organisationer, arrangerade möten och spred information. Flera av de förening som var aktiva i rösträttsrörelsen finns kvar än idag, däribland Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Fredrika Bremer-förbundet som båda är medlemmar i Sveriges Kvinnoorganisationer.

1919 röstade riksdagen slutligen ja till att införa allmän och lika rösträtt. 1921 hölls det första valet där kvinnor både fick rösta och kandidera. Valet genomfördes inte som idag på en dag utan pågick från den 10 till den 26 september och fem kvinnor röstades in i riksdagen.

Idag är den politiska makten vid första anblick relativt jämnt fördelad. Sedan valet 2018 är 12 av 23 ministrar och 46 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Men fortfarande domineras flera viktiga utskott av män. Detsamma kan sägas om många kommunala och regionala församlingar. Kvinnliga politiker granskas hårdare av media och utsätts oftare för hat och hot.

Sveriges Kvinnoorganisationer firar rösträttens 100 års-jubileum med att presentera flera förslag för en mer jämställd maktfördelning. Det är dags att fortsätta resan som påbörjades 1921!

Vi kräver

Fortsätt tillämpa principen om varannan damernas. Alla partier bör sträva efter att vartannat namn på valsedeln ska vara en kvinnas.

Ta hat och hot mot förtroendevalda kvinnor på allvar. Se till att straffskärpningen av brott mot förtroendevalda tillämpas. Säkerställ att säkerhetspersonal i riksdagen och säkerhetsansvariga i kommuner och regioner samt inom politiska partier har kunskap om könsbaserat hat, hot och trakasserier. Förstärk polisens spanings- och utredningsarbete mot hat mot folkvalda i sociala medier. Ställ krav på sociala medieplattformar att ingripa mot hat, hot och trakasserier.

Bättre möjligheter för föräldrar att utföra politiska uppdrag. Ge politiker på alla nivåer rätt till barnomsorg under möten och andra åtaganden som hör till deras politiska uppdrag. Informera om möjligheten att få ersättning för tillsyn av små barn i samband med möten. Tydliggör kommuner och regioners ansvar för förtroendevaldas arbetsmiljö.

Stärk utrikes födda kvinnors ställning inom partierna. Partier bör arbeta aktivt för att rekrytera kvinnor från underrepresenterade grupper som medlemmar och till styrelser, verkställande utskott och valberedningar med mera.

Informationssatsningar och debatter i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Politiska partier, myndigheter och ideella föreningar som sprider information om valet bör finnas på plats och arrangera aktiviteter i bostadsområden där valdeltagandet är lågt och särskilt vända sig till kvinnor.

Säkerställ trygga och tillgängliga vallokaler för alla kvinnor. Kommuner, valmyndigheten och politiska partier ska arbeta för att säkra trygghet och tillgänglighet för kvinnor och tjejer i och kring vallokaler genom att ha kunskap om hedersförtryck och ett genomgående jämställdhetsperspektiv i allt sitt arbete, särskilt i utbildning av valarbetare.

Vill du veta mer om kvinnors makt och inflytande idag? Läs vår rapport Kvinnor i Sverige 2021.