Pensionsmyndigheten får i höstbudgeten ett utökat uppdrag för att informera om pensioner och betydelsen av ett längre arbetsliv. Sveriges Kvinnoorganisationer anser att informationsinsatser är långtifrån tillräckliga för att åtgärda de ojämställda pensionerna. För att förbättra kvinnors pensioner krävs strukturella och långsiktiga insatser.

Pensionsmyndigheten har i flera år haft ett informations- och konsumentuppdrag som handlar om att informera allmänheten och höja kunskapen om pension och betydelsen av ett längre arbetsliv. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att detta uppdrag utökas och förlängs till 30 miljoner kronor från 2018.

Målsättningen med Pensionsmyndighetens informationsinsatser är bland annat att fler ska få kännedom om betydelsen av ett längre arbetsliv och om den så kallade livsinkomstprincipen. Principen betyder att varje krona räknas och därför får exempelvis ett ojämställt uttag av föräldraförsäkringen, deltidsarbete och pensioneringstillfället konsekvenser för den slutgiltiga pensionen.

Sveriges Kvinnoorganisationer anser att informationsinsatser är långtifrån tillräckliga för att åtgärda de ojämställda pensionerna. Kvinnors lägre pensioner beror inte primärt på att de inte har information – det beror på en ojämställd arbetsmarknad där kvinnor har lägre löner, jobbar mer deltid och i högre utsträckning är föräldralediga. Det beror också på att pensionssystemet bygger vidare på och förstärker detta.

För att bryta ojämställdheten på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och strukturella insatser som individualiserad föräldraförsäkring och rätt till heltid. Särskilda insatser behövs också inom kvinnodominerade sektorer och för utrikes födda kvinnor. För de kvinnor som redan gått i pension krävs att garantinivån i pensionen höjs.

Men kvinnor riskerar också att missgynnas av höjd pensionsålder i sig. Pensionsmyndigheten själv har konstaterat att de som missgynnas av att jobba längre är de som har låg lön eller som tar tidigt uttag av pension och som vid pensionering får garantipension och/eller bostadstillägg. I alla dessa grupper är kvinnor överrepresenterade. De som haft höga inkomster, till största del män, kan gå i pension vid 65 års ålder och ändå få en lika hög pension.

Om höjd pensionsålder införs kommer skillnaderna mellan män och kvinnor förstärkas och kvinnor ytterligare missgynnas av pensionssystemet. Detta måste förhindras. I första hand måste arbetet riktas in på att göra det möjligt för fler att arbeta fram till 65 års ålder, att arbetslösa ska komma i arbete och att fler ska arbeta heltid. Förbättrade arbetsvillkor inom kvinnodominerade sektorer är nödvändiga för att minska antalet personer som tvingas arbeta deltid eller avsluta sitt arbetsliv i förtid.