Den nordiska välfärdsmodellen är unik i världen, tack vare satsningar på föräldraledighet och barnomsorg. Den har givit kvinnor och män möjlighet att kombinera föräldraskap och arbetsliv. Men trots de goda förutsättningarna tar män fortfarande bara ut en liten del av föräldrapenningen. Inget land har ännu lyckats bryta de mönster som resulterar i att kvinnor får sämre lön, befordras mer sällan, jobbar mer deltid och får lägre pensioner.
Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, tjänar kvinnor och män ungefär lika mycket och är chefer i ungefär samma utsträckning innan de fått sitt första barn. 15 år senare har inkomstskillnaderna mellan mamman och pappan ökat med i genomsnitt 32 procentenheter. När par delar mer jämställt på föräldraledigheten ökar chansen att ansvaret för hem och barn delas lika även på längre sikt.
Vilka vinster finns det med en jämställd fördelning av föräldraledigheten?
- För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida lön med ca 7 procent. Pappans ökade ledighet har större effekt än om mamman minskar sin ledighet i samma omfattning.
- Kvinnor som lever i en relation där hemarbetet är jämställt fördelat är mindre stressade.
- När pappor varit föräldralediga vänder sig barnen i högre grad till båda föräldrarna för tröst och omsorg.
- Kvaliteten på välfärden skulle öka eftersom behovet av vikarier skulle minska och arbetsgivare får bättre förutsättningar att planera sina verksamheter.
- Samhället får en bättre försörjning av kvalificerad arbetskraft och kvinnor och män får mer lika förutsättningar att förena föräldraskap med jobb och karriär.
Hur uppnås jämställdhet i föräldraledigheten?
I den nya kartläggningen av de nordiska föräldraförsäkringssystemen framkommer vilka faktorer som givit gott resultat för jämställdheten. De viktigaste slutsatserna är dessa:
-
- Mäns uttag av föräldraledighet är beroende av antal öronmärkta månader. När den öronmärkta tiden ökar så ökar också mäns ledighet och när den minskar så minskar mäns ledighet. Erfarenheten visar att en tredelad försäkring i praktiken innebär två tredjedelar för mamman och en tredjedel för pappan, det vill säga mycket långt från ett delat ansvar. Ekonomiska incitament som jämställdhetsbonusen i Sverige har inte haft någon bevisad effekt på mäns uttag av föräldraledigheten.
Åtgärd: Individualisera föräldraförsäkringen. Det enda sättet att i grunden utmana ojämställda mönster är att dela rätten till föräldraledighet och föräldrapenning lika. Detta förutsätter dock att föräldraledigheten är tillräckligt lång för att säkerställa att mamman får tillräckligt med tid för återhämtning efter förlossning och för amning. - Tillgång till barnomsorg från tidig ålder påverkar jämställdheten positivt. I flera av de nordiska länderna finns ett glapp mellan det att försäkringen tar slut och offentligt subventionerad barnomsorg finns tillgänglig. Glappet täcks ofta upp av kvinnor som tar obetald ledighet, eller tvingas lösa situationen på andra sätt.
Åtgärd: Föräldraledighet och barnomsorg ska täcka omsorgsbehovet fullt ut. Den betalda föräldraledigheten måste vara tillräcklig lång för att täcka barnets behov av omvårdnad i hemmet och göra det möjligt att dela på ledigheten utan att mammans möjlighet till återhämtning riskeras. När föräldraledigheten slutar måste det finnas tillgång till subventionerad barnomsorg. - Att vara hemma samtidigt är bra för mammans återhämtning – men tidsbegränsning krävs. När barnet är nyfött kan gemensam föräldraledighet bidra till gemensamt ansvar och underlätta återhämtningen för mamman. Risken med för lång gemensam ledighet är dock att pappor inte själva får erfarenhet av att ansvara för barnet. Tiden bör begränsas.
Åtgärd: Det bör vara möjligt att ta ut föräldrapenning samtidigt under två månader den första tiden i barnets liv. - En huvudorsak till kvinnors lägre inkomster är det utbredda deltidsarbetet. Det bör finnas rätt att arbeta deltid under småbarnsåren men denna rätt bör delas mer lika.
Åtgärd: Uppmuntra mer likadelning av deltidsarbetet. Vi föreslår att föräldrar ska ha rätt att reducera arbetstiden med upp till 12,5 procent vardera. Ensamstående ska kunna reducera sin arbetstid med upp till 25 procent.
- Mäns uttag av föräldraledighet är beroende av antal öronmärkta månader. När den öronmärkta tiden ökar så ökar också mäns ledighet och när den minskar så minskar mäns ledighet. Erfarenheten visar att en tredelad försäkring i praktiken innebär två tredjedelar för mamman och en tredjedel för pappan, det vill säga mycket långt från ett delat ansvar. Ekonomiska incitament som jämställdhetsbonusen i Sverige har inte haft någon bevisad effekt på mäns uttag av föräldraledigheten.
Här hittar du rapporten ”Föräldraledig? Mer än en köksbordsfråga – en jämförelse av de nordiska ländernas föräldraledighetssystem ur ett jämställdhetsperspektiv” av Sveriges Kvinnoorganisationer i samarbete med Norges Kvinnelobby och Kvenréttindafélag Íslands.