Sveriges Kvinnoorganisationer har flera medlemsorganisationer som samlar utrikes födda kvinnor och flickor. Tillsammans med dem arbetar vi bland annat för att öka utrikes födda kvinnors inflytande i samhället och för att fler utrikes födda kvinnor ska bli ekonomiskt självständiga.
Utrikes födda kvinnors hälsa
Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kvinnodominerade välfärdsyrken med höga sjukskrivningstal och mår ofta dåligt till följd av utanförskap och social isolering. De använder dessutom preventivmedel i mindre utsträckning än andra kvinnor, missar oftare mödravårdens hälsokontroller och undviker ibland att söka vård – inte av ovilja, utan för att trösklarna in i välfärden är högre.
2024 släppte vi rapporten Hur mår utrikes födda kvinnor och flickor? där Sveriges Kvinnoorganisationer samlar kunskap om utrikes födda kvinnors och flickors hälsa och visar hur strukturerna bakom dessa skillnader ser ut.
Jämställd arbetsetablering
Nästan var tredje kvinna född utanför Europa står utanför arbetskraften och sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män som invandrat till Sverige ökar. Samtidigt får män i större utsträckning ta del av subventionerade anställningar och andra åtgärder som i högre grad leder till jobb, medan kvinnor oftare får olika förberedande insatser.
Under flera år har Sveriges Kvinnoorganisationer fokuserat särskilt på utrikes födda kvinnors rätt till arbete. I rapporten Snabbspår och stickspår (2017) följer vi upp hur etableringsinsatser fördelas mellan nyanlända kvinnor och män. I rapporten Vägen till egen försörjning (2021) undersöker vi vad som hindrar utrikes födda kvinnors arbetsetablering.
För att fler utrikes födda kvinnor ska få chansen att komma i arbete krävs fler vägar in i kvinnodominerade yrken och en tydligare styrning av Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Det behövs också fler etableringsinsatser för föräldralediga och åtgärder för att öka inskrivningen i förskolan.
Kvinnors erfarenheter av rasism
I rapporten Kvinnors erfarenheter av rasism (2025) visar Sveriges Kvinnoorganisationer att regeringens antirasistiska arbete i liten utsträckning beaktar hur rasism drabbar kvinnor och flickor. Trots upprepade krav från myndigheter, EU och FN nämns kvinnor nästan inte alls i handlingsplanen, och den könade dimensionen av rasism riskerar att försvinna när jämställdhetsarbetet nedprioriteras. Samtidigt möter kvinnor sexualiserad rasism, särskilt i digitala miljöer, och pornografin bidrar till att förstärka rasistiska stereotyper.
Rapporten visar också hur kvinnor med minoritetsbakgrund diskrimineras i kontakt med myndigheter, och hur historiska och patriarkala strukturer skapar en misstro som gör att stöd inte söks eller erbjuds. Slutsatsen är tydlig: politiken måste utgå från kvinnors faktiska erfarenheter av rasism för att arbetet mot rasism ska vara effektivt.
Utrikes födda kvinnors makt och inflytande
Utrikes födda kvinnor är underrepresenterade i folkvalda församlingar på alla nivåer. De är sällan medlemmar i politiska partier och uppger i mindre utsträckning än andra grupper att de pratar om politik i vardagen.
Inför valen 2018 drev Sveriges Kvinnoorganisationer projektet Rösträtt som syftade till att få fler utrikes födda kvinnor att rösta och engagera sig i demokratin. Metoderna som användes i projektet finns beskrivna i guiden Makt att forma samhället och sitt eget liv (2019). Vi ser att politiska partier måste arbeta aktivt med att rekrytera kvinnor från underrepresenterade grupper som medlemmar och till styrelser, utskott och valberedningar.
Missa inte heller rapporten Jämställdhet mot segregation (2019) som innehåller en kartläggning av utrikes födda kvinnors livsvillkor.
