Under 2025 har Sveriges Kvinnoorganisationer bedrivit ett projekt finansierat av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), med stöd av de medlemsorganisationer som ingår i vårt integrationsnätverk. Projektet har haft utgångspunkt i FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering (ICERD) och syftar till att stärka arbetet mot rasism i Sverige genom en intersektionell analys som integrerar ett jämställdhetsperspektiv.
Bakgrund
Vart fjärde år åläggs Sverige att rapportera hur Sverige lever upp till ICERD. Rapporten redogör för regeringens olika arbetssätt mot rasism och omfattar vanligtvis existerande lagstiftning, möjligheten att åtnjuta mänskliga rättigheter, minoriteters upplevelser, åtgärder mot hatbrott och analys av data om rasism. Utöver regeringens egen rapport tas även en alternativrapport fram av civilsamhällesaktörer. Rapporterna granskas sedan av FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD), som ger rekommendationer för hur arbetet mot rasism kan förbättras.
Projektets två delar
1. Feministisk analys
Vi har genomfört en feministisk analys av rapporterna för att belysa hur kön och etnisk tillhörighet samverkar i arbetet mot rasism. Målet har varit att identifiera hur kvinnors erfarenheter av rasism inkluderas i rapporteringen och på vilket sätt arbetet kan bli mer inkluderande och effektivt. Analysen har sammanställts i en rapport som riktar sig till politiker, beslutsfattare och allmänheten.
2. Metodmaterial och spridning
Utifrån analysens resultat har vi tagit fram ett metodmaterial som ska underlätta för civilsamhällesorganisationer att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete mot rasism. Materialet har som mål att säkerställa bred användning och långsiktig effekt i arbetet mot rasism och för ett mer jämställt samhälle.
Vår vision
Genom att tillföra ett jämställdhetsperspektiv i arbetet mot rasism, och belysa hur kvinnors utsatthet för rasism skiljer sig från mäns, vill vi skapa en djupare förståelse för hur olika maktstrukturer samverkar. På lång sikt kommer det att ge politiker bättre verktyg att i framtida förslag och utredningsdirektiv beakta ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Det ska bli som en vägledning att förhålla sig till. Vi vill även stärka samarbetet i civilsamhället kring arbetet mot rasism och ge ytterligare långsiktiga effekter för organisationerna att göra gemensamma saker i olika frågor och aktiviteter. På så sätt kan vi bidra till mer effektiva och inkluderande insatser som når kvinnor lika mycket som män i arbetet mot rasism.
